Frågor & svar

Ängsväxters fröer mognar och självsår sig på sommaren till sensommaren och gror normalt på hösten. De små plantorna klarar vinterns frost men de är känsliga för sommartorka.

Bästa tiden för sådd är augusti-september men i södra Sverige går det ofta bra även i oktober.

Att så ännu senare är att ta en risk, det kan mycket väl gå bra men en blöt höst/vinter kan skada fröerna och groddplantorna.

Även tidigt på våren, från att tjälen släpper till början på maj, går det bra att så.
Försommarsådd kan också fungera men det kräver att man kan bevattna sådden ifall det blir en försommartorka. Sådd under högsommar ska dock undvikas, även om bevattningsmöjligheter finns. Risken är då stor att groddplantorna torkar, trots bevattning.

Det korta svaret är; nej. Det är viktigt att så på en bar yta eftersom de fleråriga örterna i en ängsfröblandning tar tid på sig för att etableras (1–3 år). De behöver ljus och utrymme för att kunna utvecklas, vilket förutsätter att det är sparsamt med gräskonkurrens i början.

Har man däremot en mycket mager gräsyta kan det räcka att luckra upp jorden fläckvis och så in ängsblandning utan gräs i fläckarna.

Fröet ska ligga ovanpå jorden, men kan myllas ner mycket lätt med kratta eller packas lätt med gallervält eller liknande så att fröet får markkontakt och inte blåser bort.

Vilda ängar innehåller en blandning av örter och smalbladiga gräs.
Om man skulle så en ängsblandning utan gräs vandrar gräs in från omgivningen med tiden. Vi föredrar därför att kunna styra vilka gräsarter som etablerar sig. De gräsarter vi har i våra blandningar är relativt svagväxande, smalbladiga och vackra. Dessutom ser vi tydligt att en inblandning av gräs i ängsfröblandningarna minskar uppkomsten av annat ogräs. Viktprocenten gräsfrö är dessutom hög eftersom gräsfrön är relativt stora och tunga, om man jämför med många av örternas fröer.

Höjden på ängen beror framför allt på jordens näringsinnehåll. Samma blandning kan till exempel bli 20–30 cm hög på en sandbacke och 60 cm hög på en näringsrik åker. Dessutom blir olika arter olika höga och ängen har naturliga variationer i höjd oavsett var den befinner sig.

För att etablera en flerårig äng måste man ha lite tålamod.

Våra ängsfröblandningar består av perenner, det innebär att många av örterna inte blommar första året men när de är etablerade kommer de att blomma i många år med rätt skötsel (årlig sensommarslåtter och bortforslande av höet). Om det ser glest ut första året är allt i sin ordning, plantorna kommer att breda ut sig och blomma nästa år.

Vill man att ängen ska blomma redan första året rekommenderas inblandning av ettåriga blomsteråkerfröer (bland annat blåklint, vallmo och klätt). Dessa arter kommer succesivt att försvinna från ängen och ge plats åt de äkta, perenna ängsarterna. Ett annat alternativ är att komplettera sådden med plantering av ängsplantor.

Ett sätt kan vara att blanda in 50 % s.k. ängsgrus med den befintliga jorden. Ängsgrus är ett grovt genomsläppligt grus som är lämpligt att använda för att magra av jorden och skapa en lucker växtbädd. Gruset gör att markens genomsläpplighet ökar och torkar ut marken.

Ett annat alternativ är att odla en näringsslukande gröda på platsen under en säsong innan ängen ska anläggas.

Ytterligare ett alternativ kan vara att helt enkelt ta bort matjorden från platsen och så ängsfröerna direkt på mineraljorden eller tillföra magrare jord till platsen innan sådd.

Oavsett vilken typ av äng du har så bör den slås av i slutet på sommaren (slutet på juli-slutet på augusti). Efter slåttern bör höet få ligga kvar några dagar i torrt väder för att fröer som finns kvar i höet ska hinna släppa. Därefter ska höet fraktas bort. Lämnas höet kvar kommer näring att läcka ut och marken blir gödslad, vilket gynnar gräset på örternas bekostnad.

För att gynna örterna i en äng med frodigt gräs kan gräset slås av en gång på våren (slutet på maj i Sydsverige), innan örterna hunnit växa till sig för mycket. Det kan vara bra att inte slå för lågt för att örterna inte ska skadas. Höet ska sedan tas bort omgående för att inte näringen ska återgå till jorden och för att de små örterna ska få ljus.

Om man vill så in ängsväxter i en befintlig gräsyta kan man ta bort grässvålen i fläckar, minst 1 x 1 m, och så in Ängsblandning utan gräs i fläckarna.
Ett annat alternativ är att plantera in pluggplantor av önskade arter. Rekommendationen är att plantera plantor av samma art i små grupper (tre plantor med ca 10 cm mellan plantorna) och man kan då få plats med upp till tre grupper per kvadratmeter. Självklart fungerar även kombination av pluggplantor och sådd. Plantera då pluggplantorna först och så ängsfröerna därefter.

Många fröblandningar på marknaden innehåller ofta förädlade eller icke-inhemska arter som inte klarar vårt klimat. Tyvärr kallas en del av dessa även för ängsfröer, trots att arterna sällan hör hemma på en svensk äng. Svenskt ursprung ger bättre etablering och främjar den biologiska mångfalden eftersom många pollinerande insekter är beroende av svenska vilda växter.