Anläggning & skötsel
Anlägg din egen äng
Att etablera en blomstrande äng tar flera år och kräver tålamod. För att påskynda blomningen kan sådden kompletteras med plantering av ängsplantor eller inblandning av ettårigt blomsteråkerfrö i ängsfröblandningen.
Ladda ner våra guider här nedan:
Jordbearbetning
För att lyckas med sådd av ängsfrö är det viktigt att marken inte är för näringsrik. Näringsrik jord gynnar högvuxna arter på bekostnad av de småväxta och konkurrenssvaga. Jorden bör inte heller innehålla fleråriga ogräs som tistlar, kvickrot, nässlor och kirskål. För att minska förekomsten av dessa kan marken hållas i öppen träda säsongen före insådd.
Att så fröet i en befintlig gräsyta fungerar inte, eftersom gräset kväver de små örtplantorna. Vid komplettering av befintlig äng kan en lösning vara att ta bort gräset och dess rötter i fläckar (minst 100 x 100 cm), fylla upp svackorna som blir i fläckarna med mager jord och så ängsfrö i dessa fläckar.
Vid nyetablering av äng är det bäst att börja med bar jord utan gräs. Om jorden är näringsrik finns det olika metoder för att utarma den:
- Odla en näringsupptagande gröda, exempelvis potatis, spannmål, kålväxter eller pumpor, under en säsong för att med skörden avlägsna näring ur jorden.
- Gräva bort det översta matjordslagret och anlägga ängen på den underliggande magra alven. Om endast en del av matjorden tas bort kan man djupplöja för att få upp den magrare alvjorden.
- Tillför magra jordmassor.
Jämna till jorden med kratta och förbered en såbädd.
SÅDD
Sådden görs på öppen, bar jord. Den bästa tiden för sådd är slutet av augusti-september, men i södra Sverige fungerar även oktober. En tidig vårsådd i april-maj fungerar också bra, men vid sådd under försommar krävs ofta bevattning om det blir torrt. Vissa frön, t.ex. gullviva och höskallra, behöver kyla för att gro och gror därför inte första året vid vårsådd.
Eftersom utsädesmängden är låg, 3 g/m² (3,5 g/m² vid inblandning av ettårigt blomsteråkerfrö), bör fröet blandas med ett fyllnadsmaterial som sågspån, vetekli eller sand för att lättare få en jämn fördelning av fröer över ytan. Fyllnadsmaterialet gör det också lättare att se var man har sått. Fröet kan sås för hand eller med maskin. Vid sådd av större ytor delas ytan in i mindre sektioner och frömängden delas upp för att spridas jämnt. Se till att fröet inte hamnar för djupt utan det räcker att ytan packas till med kratta eller gallervält efter sådd.
Inblandning av ettårigt blomsteråkerfrö
De fleråriga ängsväxterna blommar inte under första året, och den nyanlagda ängen kan upplevas som gles och luckig, dominerad av ettåriga ogräs från jordens fröreserv. Flera ängsblommor gror och växer långsamt och kan vara svåra att upptäcka. Under det andra året minskar ogräset och de första ängsblommorna börjar blomma. Att få en rikblommande äng kan ta flera år och kräver tålamod. För att påskynda blomningen kan sådden kompletteras med plantering av ängsplantor. En annan rekommendation är att kombinera en flerårig ängsfröblandning med vår ettåriga blomsteråkerfröblandning för att få blomning redan första året med exempelvis blåklint, vallmo och klätt. Dessutom fungerar de ettåriga arterna som en form av skyddsgröda som ger ängsfröerna ett gynnsamt mikroklimat för groning och etablering. Samtidigt hålls oönskade ettåriga ogräs tillbaka.
UTRYMME TILL ÖRTERNA
Under de första åren kan ängen upplevas som gles. De perenna örterna är ganska långsamma i starten och behöver mycket utrymme för att växa till sig i ängen. Därför är det bra om ängen upplevs som relativt gles de första säsongerna så att utrymme finns för örterna att breda ut sig och därmed kunna ge riklig blomning kommande år.
SKÖTSEL
Ordentligt skötta ängar blir artrikare, framför allt ju äldre de är. Att sköta en äng innebär ett fåtal skötselingrepp per år, men en enkel skötsel får inte förväxlas med ingen skötsel alls, då våra traditionella ängar är resultatet av bondens årliga omsorg.
Under det första året kan många ettåriga ogräs från jordens fröreserv komma att gro. Dessa kan klippas av med en klipphöjd på ca 10 cm innan fröet mognar, om de upplevs som besvärliga. Dessutom bör särskilt besvärliga ogräsarter plockas bort. Även en helt nyanlagd äng ska slås av på sensommaren.
På våren kan ängen behöva fagas. Det innebär att man räfsar bort kvistar, löv samt förna och mossa från ängen. Kvistar och grenar som ligger kvar kan försvåra sensommarens slåtter. Löv och förna som får vara kvar kommer att brytas ner och göda ängen och mossa kan göra det svårare för fröer att gro.
Vid fagning kan man använda en lövräfsa eller, om det är mycket mossa, en kratta.
Årlig slåtter är en förutsättning för att ängen ska utvecklas och fortsätta blomstra även på sikt. Vid slåttern hämmas högväxande arter medan de mer lågvuxna arterna, eller de med bladrosetter klarar sig bättre.
Den årliga slåttern utförs i slutet av sommaren när de flesta örterna har blommat över. Använd helst skärande redskap som lie eller slåtterbalk. Klipphöjden bör vara låg och allt hö tas bort. Låt gärna höet ligga några dagar så att det kan fröa av sig. Höet kan sedan användas som djurfoder eller komposteras.
Saknas möjlighet att slå ängen med lie eller slåtterbalk går det att använda en röjsåg/trimmer med gräsklinga eller en gräsklippare med välslipade knivar. Även i dessa fall är det viktigt att höet samlas upp.
Om ängen är näringsrik och gräset växer kraftigt, kan gräset slås även en gång tidigt på våren (i slutet av maj i södra Sverige) innan örterna har börjat växa. Klipp eller slå gräset på en höjd som inte skadar örternas blomstänglar och avlägsna omedelbart det slagna höet.
Att slå med lie handlar mycket mer om teknik än om styrka. Det är en god idé att gå en liekurs för att lära sig att bemästra denna konst. På en liekurs lär man sig bland annat att hantera lien säkert, förberedelser, slåtterteknik, samt bedömning och planering av området som ska slås. Vi har själva erfarenheter av kurser med Slåttergubben och kan verkligen rekommendera dem! På sommarhalvåret håller de kurser på spridda platser i södra halvan av landet.
En äng tål inte samma slitage som en gräsmatta, men gångstigar kan klippas upp i ängen för att underlätta tillgängligheten.
Vissa kan tycka att en äng ser oskött ut och för att det ska se mer välskött ut kan man rama in den genom att klippa med gräsklippare ett varv runt ängen.
Om ängen inte slås kommer den att växa igen, först med gräs och därefter med buskar. Slår man den för tidigt försvinner de senblommande arterna successivt och om ängen slås för sent eller om gräset lämnas kvar kommer en del av gräset att förmultna, gödsla ängen och riskera att kväva annan vegetation.
Ängen ska absolut inte gödslas eftersom gödning gynnar gräset och kraftigt växande ogräs som konkurrerar ut ängsväxterna.